Bitar.
Att det alltid skall gå flera veckor innan insipirationen infinner sig och som vanligt har det hänt en hel del. Vi har klarat av 5 magsjuka hundar, hundträningar och kurser mm. Rallylydanskursen har kommit till hälften och deltagarna är bara så duktiga.
Och så har jag fått klart för mig några viktiga bitar i mitt liv. Den sista föll på plats i går när jag var på vaktmästarträff vid Klinte Skyttegille. Där var det en föreläsare som hette Ann-Marie Lindahl och som föreläste om "Positivt tänkande" och där fick man verkligen en funderare. Hon var bara så inspirerande med sitt föredrag och jätte rolig att lyssna på.
Vad har då det med mina 2 bitar att göra.
Den första föll på plats under avslekonferensen där det egentligen handlade om tikens omhändertagande av valpar. Men jag tror även att det gäller oss människor också, nämligen. För har inte mamman med sig från början från sin mamma, det att ta hand om sina barn på ett bra sätt, så för hon det vidare till sina barn och så vidare. Det är just det som hänt mig i min relation med mina barn för jag kan inte påstå att jag varit specielt omändertagande, så som många andra mammor varit i min omgivning. Det var en insikt jag kom till där.
Där är väll inte så mycket att göra med det, utan fortsätta att försöka förbättra sig, men det är bra att jag förstår olika saker och hur jag har handlat tidigare i livet.
De andra sakerna som jag kom på igår när Ann-Marie förelästa om kärlek och att det är vårt val vad vi vill tänka. Det var att jag inte kan påminna mig om att mina föräldrar medan jag var liten någonsin talade om för mig att de älskar mig för den jag var, utan det är i mina förhållanden som partnern talat om det för mig och jag har haft svårt att ge det tillbaka. Samt att då förstod också änligen varför jag har så svårt med att visa känslor, tala om för alla hur mycket jag egenligen älskar och tycker om dem. Så här kommer det att krävas mycket träning framöver båda att berätta vad jag känner och att alla betyder mycket för mig och återfall kommer det säker att bli.
Men ingen skugga över mina föräldrar för den skull, de handlade ju bara utifrån det de hade med sig från sin barndom, men insikten är bra att ha för att kunna förändra något.
Under föreläsningen så kom det även över mig att det finns en hel del surdegar som jag har valt att grubbla över under årens lopp, men som jag i och med Ann-Maries ord kommer att försöka att göra något åt. För som hon
sa: det är varje människas val att välja om man vill må dåligt för att en annan människa är taskig, elak eller/och orättvis på något sätt mot en.
Även att försök att leva här och nu är en sak som vi nog stressade nu tids människor skulle försöka att göra lite mera.
Jag önskar verkligen att alla skulle få lyssna på henne för det var bara så träffande och tankvärt.
Vad händer då mera: Idag så åker C med KA3 skytteklubb till fastlandet för att skjuta luftgevär i en tävling och vi andra förbereder oss för helgens träningar både i Fleringe och på Fårö.
Stor kärlek till er alla där ute i verkligeheten och ta vara på varandra i nuet.
Kram
