Kanske stenar, snäckor eller frimärken i stället.

Ja då har det lyckats gått ett bra tag igen och som vanligt så har det hänt massor som inte går att berätta allting om, men en del blir det i alla fall. 
 
I förra veckan då det var höstlov här då startade jag en Rallylydnadskurs i Visby med 7 deltagare som kommer att hålla på i 5 veckor och det är bara så kul att det är så många som är intresserade. Men lite smolk i bägaren var att de träningar som var förlagda till Fårösund från Välle Dog Team i Fleringe (lördags träningarna) både ons- och torsdag var dåligt besökta så här blir det till att ta sig en funderar på hur man skall förhålla sig frammåt med det.
 
Sen i fredagsmorse så drog Janne och jag till fastlandet igen. Först till Sollentuna och få på en ny markis och sen vidare till vår Piia och P-O i Norrtälje. För Piia och jag skulle på sheltiklubbens avelskonferens i Upplands Väsby under helgen.
 
Det var en väldigt givande konferens med många bra föreläsare. Det var mycket att tänka på innan och mer blev det nu efter det här, så det är kanske bättre att samla stenar, snäckor eller frimärken, fast jag tror inte jag fixar det för det är nog lite för långsamt i tempot för mig.
Men mitt tempo har ändå sänkts en hel del för nu jobbar jag ju bara 2 dgr/v på det ordinarie jobbet och resten består av hundar på längden och tvären.
Jag fick i alla fall en hel del bra tipps och råd även om andra saker som inte direkt har med avel att göra. 
 
En sak är säker att det var väldigt givande och att sheltie klubben har en super duktig avels kommitte som kunde ordna det så kanon bra. 
 
J han fixade risk 2:an med halkörningen i torsdags medan C mest spelade TV spel hela lovet, men han fick vara hos kontaktfamiljen medan Janne och jag var på fastlandet.
 
Ta nu vara på varandra där ute i verkligheten.
 
Kram
 
 

Nästa åter i verkligheten.

Då var den första längre semestern för året avklarad. Vi for till Sundsvall för att hälsa på Robert och han familj samt så klar  åka på hundutställning.
 
Men först så passerade vi Uppsala och bytte flundror mot gula kantareller hos Zahara. Vi har inte träffats på ca 10 år så det var bara så kul och hon bjöd oss på en sån kanon god kantarell soppa. Vi tog en promenad med gänget i Uppsala och så besökte vi en väldigt rolig lokal. Den var i hennes område där man ordnat med ett rum där alla hyrelgäster kunde ställa ner saker de inte ville ha längre, bara de var hela och rena. Sen fick vem som helst av de andra hyresgästerna hämta saker där, GRATIS. Jag fick med mig några jättfina tyska ölstop, en halsduk och galjar.
 
Åkte sen där ifrån till Sundsvall och några underbara dagar hos Robert och hans familj. Det märks att man inte är van vid ös i 300 km i timmen som det är med små barn även, om jag och andra tycker att mitt tempo är högt så är det inget mot vad det är när en 3 åring håller igång. För det finns en blå läsk som kan jämnföras vid raket bränsle = fult ös och sen tvärstopp. Men det är bara så kul att träffas och umgås även om det blir tusan så intensivt
 
På söndagen så var det hundutsällning och det gick kanon kan jag tycka, för min Tant belv 4:e bästa Tant bland tant veteranerna. Hon fick dock bara ett verry good men då det bara var 4 tanter med så belv hon placerad ändå.
 
Bättre gick det för Stig-Helmer för han placerade sig som 3:e bästa hane i öppenklassen med ett CK, men i konkurensen av alla hanar så bidde det inget mera, men vi  är bara så nöjda.
 
Vi for tidigt från Sundsvall för vi var tvungna att åka förbi Sollentuna och få av markisen som vi kört sönder. Det var ett hörne på en balkong som sköt hela markisen ca 5 cm framåt och all plast gick all värdens väg. En ny skall vi montera när vi skall upp nästa gång.
 
Efter markis av monteringen så tog färden vidare mot Norrtälje, till Piia och P-O. Där serverades det som vanligt en super god middag och vi fick bekanta oss med Gustav som vi skulle ha med oss till Gotland, för leverans till en familj som hämtat en annan sheltie tidigare, men då vi i alla fall skulle hem så kunde han åka med oss. Vi träffade hans nya husse och matte på Träffpunkten i Visby där vi lämnade av honom.
 
Har nu jobbat i 2 dagar och nu så börjar jag gå ner i arbetstid vilket gör att jag inte kommer att jobba varje dag  utan 2-3 dagar /vecka. Det är rätt skönt men då kommer jag istället att börja lite mera med mina egna kurser av olika slag.
 
Ta nu vara på varandra där ute i verkligheten för man vet inte hur det blir frammåt.
 
Kram
 
 

Semester!

Då har jag äntligen gott på årets första lite längre semester som varar en hel vecka. Det är bara så skönt och det bäst av allting är att vi skall bege oss norr över eller rättare sagt till Sundsvall och hälsa på barnbarn och deras föräldrar. På vägen upp kommer vi också att passera Uppsala där jag skall byta flundror mot gula kantareller hos en vän som jag inte träffat sen 2003. Det skall bli så kul så och jag ser verkligen fram emot att prata med henne några timmar innan vår färd fotsätter.
 
Det är klart att man inte kan åka drygt 120 mil utan att gå på hundutstälning så det kommer också att bli en sån och det är som vanligt Tanten och Stig-Helmer som får äran. Bara att vänta och se vad den här domaren vill ha den här dagen.
 
En annan sak somhände i går och som ajg ahr funderat över är hur en del är funtade. Senariet är att jag är ju på jobbet och det är några somhar aktivitet där. Jag håller på att klippa gräs på stora planen med stora klipparen
 
 
(Bilden är tagen på sommaren som ni kanske ser.)
 
Jag öppnar en stor kör grind som är ca 3 meter bred för att en bil med släp skall in och bredvid den grinden finns en mindre gång grind på ca 1 meter bred som också är öppen.
De avslutar sin aktivitet och går hemmåt, på vägen ut så går man genom den lilla grinden och LÅSER den samtidigt som den stora grinden fortfarande är öppen och jag sitter på planen och klipper som de både måste ha hört och sett. Kan någon förklara för mig hur man tänker då för jag begriper det inte.
 
På ungdomarnas front så är C bara bäst på att simma crawl på den kursen han går och han är även nu igång och skjuter luftgivär igen, får se hur länge han orkar  hålla på med crawl, men det kan ju fortsätta då han äntligen är bäst på något och det behöver han verkligen för sin självkänsla. J han pluggar på med sin teori och får väll höra i kväll om han fick någon styrning på läraren i SV.
 
Janne han packar och packar och packar husbilen inför färden norrut samtidigt som hanf ar till skogen med gänget så att de skall få rusa av sig lite.
 
Ta nu vara på varandra där ute i verkligheten.
 
Kram
 

En kartong!!!!!

Här rullar då allting på i en rasande fart men egentligen inte, för det känns som att jag ändå är i fas både hemma och på jobbet. Fast hemma kunde det kanske vara lite bättre, men det kommer om så där 2-3 veckor.
På jobbet har jag under en tid haft en sån bra medhjälpare som har städat alla taklampor, tak och väggar i omklädningsrummen, sånt som jag annars har jätte jobbigt med. Jag fick även hjälp att plocka ner näten från 4 mål och köra in dem till kanten, bara så himla skönt. För då har jag inte det när vi kommer från semestern.
 
På hundfronten så är nu Fårö grupperna igång också. Där skulle det ju vara en grupp, var det tänkt, men det blev 2 för det är svårt att ha valpar och lite större duktigare hundar i samma grupp. Men de gör framsteg som bara den.
Vi har också klippt allting med gräsklippare en gång på vår ny plan. Janne var där idag också och försökte men efter 20mm regn häromdagen så gick det bara inte att klippa utan vi får nog vackert räfsa allting när vi kommer hem.
 
Vad betyder nu rubriken? 
Idag så fick vår gamla katt sluta sina dagar och då tog vi en av C.s kartonger och från början var han väldigt arg på oss för att vi tagit det beslutet trodde vi, men så visade det sig att det egentigen inte beslutet att ta bort katten han var arg på utan att vi tagit den kartongen som hans mopphjälm låg i när han köpte den. Så resonerar ett barn/ungdom med funktions hinder ibland. Vi kunde inte annat än le när vi upptäckte vad problemet var och att han sa att vi var skyldiga honom en kartong.
 
När jag ändå är inne på problemet så kan jag ju berätta lite om förra helgen när vi hade kriget här och det på grund av att C inte tagit sin medicin på 3 dagar för att han varit på lägerskola och något hade då hänt där som han inte kunnat sätt ord på  free smileys  istället håller han ihop tills han kommer hem och då brakar det lös, inte kul alls.
 
J han kämpar på både på gymnasiet och med sitt bilkörkort och han trivs som fisken i vattnet.
 
Mer är det säker men det får räcka för den här gången. Ta nu vara på varandra där ute i verkligheten för vi vet inte hur länge det varar.
 
Kram

RSS 2.0