Konstigt fenomen.
Här hos oss har vi ett konstigt fenomen som jag inte riktigt tidigare tänkt på, men det är så att det spelar ingen roll hur jag ändrar och ställer om min väckar klocka, framåt eller bakåt så börjar grabbarna grus att vandra på mig ca 1- en halv timma innan klockan ringer. Är det någon som kan förklara, kan de kanske klockan eller känner de på sig att det snart är dax, fast det verkar ju lite osannoligt eftersom det kan skilja upp emot 2 timmar mellan den tidigaste tiden ocn den senaste. Ja jag vet inte men kosntigt är det i alla fall.
Det som har hänt här hos oss idag är att jag var tidigt ute med hundarna och tidigt på jobbet. Där gjorde färdigt linjerna (hoppas bara att de sitter eftersom det regnade lite ), städade lite och som vanligt en del kontors jobb. Arbetspraktikanten han eldade en lövhög och sen måste jag haft några super bacciller för han verkade ha drabbats av samma som jag hade i söndags, någon form av magsjuka.
Janne han har monterat ett litet, litet handfat i husbilen. Vi borstar ju i stort sett bara tänderna och tvättar av oss lite där så det behövs inget jätte stort, men det här var verkligen litet.
Ungarna de var i skolan som vanlig men J han kom hem och var hur frustrerad som helst både över engelskan som de byter mellan olika övningar i övningsboken (motsattsförhållanden) och då hänger inte hans hjärna med, så skall de till Slite och se teater i morgon, han hade ingen koll på var/när eller hur bussen skulle gå. Efter ett samtal med mentorn så löste det sig. C han har anmält sig till lill korpen fast han inte kan vara med för då är han hos kontaktfamiljen. Det är helt likt honom att bara göra och inte lyssna efter vad man säger även om man har sagt det flera gånger.
I kväll så var vi till panget för att träna lite till utställning på söndag då är det en inofficiell utställning i Visby. Och i kväll var vi riktigt måna som var där och kämpade på.
Nu så skall jag ta mig en kopp te och en macka för att den hoppa in i duchen och vidare till lopplådan för morgondagen startar lika tidigt som idag.
Ta vara på varandra där ute i verkligheten.
Kram Åsa
Det som har hänt här hos oss idag är att jag var tidigt ute med hundarna och tidigt på jobbet. Där gjorde färdigt linjerna (hoppas bara att de sitter eftersom det regnade lite ), städade lite och som vanligt en del kontors jobb. Arbetspraktikanten han eldade en lövhög och sen måste jag haft några super bacciller för han verkade ha drabbats av samma som jag hade i söndags, någon form av magsjuka.
Janne han har monterat ett litet, litet handfat i husbilen. Vi borstar ju i stort sett bara tänderna och tvättar av oss lite där så det behövs inget jätte stort, men det här var verkligen litet.
Ungarna de var i skolan som vanlig men J han kom hem och var hur frustrerad som helst både över engelskan som de byter mellan olika övningar i övningsboken (motsattsförhållanden) och då hänger inte hans hjärna med, så skall de till Slite och se teater i morgon, han hade ingen koll på var/när eller hur bussen skulle gå. Efter ett samtal med mentorn så löste det sig. C han har anmält sig till lill korpen fast han inte kan vara med för då är han hos kontaktfamiljen. Det är helt likt honom att bara göra och inte lyssna efter vad man säger även om man har sagt det flera gånger.
I kväll så var vi till panget för att träna lite till utställning på söndag då är det en inofficiell utställning i Visby. Och i kväll var vi riktigt måna som var där och kämpade på.
Nu så skall jag ta mig en kopp te och en macka för att den hoppa in i duchen och vidare till lopplådan för morgondagen startar lika tidigt som idag.
Ta vara på varandra där ute i verkligheten.
Kram Åsa
Kommentarer
Trackback
