Första dagen den här veckan
Den är nu avklarad, nästan i sin helhet. Men att börja från början så var det som vanligt tidig start med kissenödinga hundar nästan mitt i natten, men jag han somna om ordentligt så jag var inte riktigt dödad när klockan ringde. Efter hundpromenad och frukost så var det till att väcka lika trötta barn som jag brukar vara i vanliga fall.
Att C kom upp överhuvud taget är ett under för han varken rörde på sig eller svarade när jag puttade på honom. Men upp kom han i alla fall, för han han tretas med storebror innan J han komma iväg till skolan. Det var så pass att Janne fick höja sin ljuva stämma och gå emmellan.
Då hade jag redan åkt till jobbet och börjat att städa lokalen efter gårdagens övningar, för som jag skrev i går så stängde jag bara dörren och låste så det var en del att ta tag i idag när jag kom. Det var i stort sett vad jag gjorde idag för jag gick hem allt straxt efter 12. Det är fördelen med ett fritt jobb.
Under em så tog Janne och jag med oss hundarna ut till Bungenäs så att de skulle få springa lite ordentligt och busa av sig lite och det gjorde de ca 1/4 av promenaden, för det var så mycket snö bitvis och ingen stig att det blev jätte jobbigt för dem att ta sig fram. Men vi fick sen en lugn eftermiddag när vi kom hem igen och promenaden blev drygt timmen lång.
Jannes dag den har då bestått mest i att tvätta eftersom C plockade bort alla sina döda kläder (lika fullt igen) från golvet i fredags. och så klart så måste det in en massa ved igen för ved går det åt i massor när inte Gumman tö vill komma och sopa bort kung vinter.
Ungarna har varit i skolan som vnligt och det verkade som om det hade varit en bra dag för dem där.
Om en stund så kommer en mamma och hennes man på en fika och lite prat. De har också barn som har neurpsykiatriska funtionshinder precis som vi och det är skönt att bara prata om ditten och datten, veta att man inte är ensam om problemen och kanske kunna komma fram till någon lösning om man har någon fundering.
Efter det så måste ju våra fyrbena vänner ut igen på en kvälls kisse runda, få se om jag kommer ihåg att ta kameran med och kanske ta något kort av våra sommar vänners hus om det ännu ligger en jätte snödirva där.
Nu så skall perkulatorn på och koppar fram så ta vara på varandra där ute i verkligheten.
Kram Åsa
Att C kom upp överhuvud taget är ett under för han varken rörde på sig eller svarade när jag puttade på honom. Men upp kom han i alla fall, för han han tretas med storebror innan J han komma iväg till skolan. Det var så pass att Janne fick höja sin ljuva stämma och gå emmellan.
Då hade jag redan åkt till jobbet och börjat att städa lokalen efter gårdagens övningar, för som jag skrev i går så stängde jag bara dörren och låste så det var en del att ta tag i idag när jag kom. Det var i stort sett vad jag gjorde idag för jag gick hem allt straxt efter 12. Det är fördelen med ett fritt jobb.
Under em så tog Janne och jag med oss hundarna ut till Bungenäs så att de skulle få springa lite ordentligt och busa av sig lite och det gjorde de ca 1/4 av promenaden, för det var så mycket snö bitvis och ingen stig att det blev jätte jobbigt för dem att ta sig fram. Men vi fick sen en lugn eftermiddag när vi kom hem igen och promenaden blev drygt timmen lång.
Jannes dag den har då bestått mest i att tvätta eftersom C plockade bort alla sina döda kläder (lika fullt igen) från golvet i fredags. och så klart så måste det in en massa ved igen för ved går det åt i massor när inte Gumman tö vill komma och sopa bort kung vinter.
Ungarna har varit i skolan som vnligt och det verkade som om det hade varit en bra dag för dem där.
Om en stund så kommer en mamma och hennes man på en fika och lite prat. De har också barn som har neurpsykiatriska funtionshinder precis som vi och det är skönt att bara prata om ditten och datten, veta att man inte är ensam om problemen och kanske kunna komma fram till någon lösning om man har någon fundering.
Efter det så måste ju våra fyrbena vänner ut igen på en kvälls kisse runda, få se om jag kommer ihåg att ta kameran med och kanske ta något kort av våra sommar vänners hus om det ännu ligger en jätte snödirva där.
Nu så skall perkulatorn på och koppar fram så ta vara på varandra där ute i verkligheten.
Kram Åsa
Kommentarer
Trackback
