Bryt, bryt, bryt

Jag håller med Mita om att det inte är så viktigt i vilken ordning saker kommer  och att det är mina tankar och fundringar och det skall inte publiceras. Men jag har ändå kommit fram till att jag måste bryta ner varje händelse i mindre bitar för att komma åt kärnpunkterna så att säga och hitta känslan i det hela, för det känns som om det är där som själva problemet är, att de starka känslorna i vissa sitauationer inte kommit ut eller rättare sagt jag trodde att de hade gjort det fast det inte gjort det.

Det är inte lätt att bryta der det som kom upp i härrom kvällen men det blir för mig att göra det i alla fall. Det får väll bli en orosbit, en bråkbit, en, flykt bit, en bit där jag blir hittad och en bit för det sista skedet. Rörig värre, tror i alla fall att det löser sig.

Det är värst med tankrna på kvällarna när alla är samlade (känns lite konstigt) och vi håller på med lite olika saker och så klart om jag vaknar på natten. Det är inte så mycket som snurrar utan mer som en grå gröt av något obestämbart och i det ploppar det upp lite av varje hela tiden, märkligt.

I kväll så skall jag förbi min pappa och försöka att skrämma hans katt Helge lite, för den katten tror att alla är snälla och han går med alla var de än går, så pappa har fått hämta honom på 2 olika ställen och jag har annonserat efter honom på FB. Får se om vi kan få någon ordning på det.

J han får plugga lite vägmärken inför fredagens prov och hjälpa Janne att gå ut med hundarna då jag också skall på uppfödarutbildning ikväll. Vi jobbar just nu med parning och valpning, tycker just inte det är så svårt för det är väll så att jag har hållit på med det en hel del, men då var det större kräk, så som kor. Men principen är den samma (tycker jag i alla fall), det är bara lite olika på hur många avkommor de får, tid på dräktighet och brunst som skiljer, så klart storleken på djuret med.

Straxt blir det att fixa lite mat till familjen (rester) och förbereda blomsprutor till Helge, får väll böja lite snällt i alla fall.

Må gott där ute i verkligheten.

Kram Åsa

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0