Hur slutade siiiiiiiiirapen!
Ja då har det blivit en liten mjukstart med att jobba några timmar idag och så klart började det väldigt bra med en strulande dator som inte alls ville som jag. Men efter många om och men så gick det att jobba några timmar på den. Men sirapen hänger med fortfarande, den rinner kanske ur när jag är borta, kan alltid hoppas. 
Nu blir det inget sammanhängade jobb förrän än om en knapp vecka för nästa vecka är jag ledig igen men det är en del tvätt som skall vara klar till om en vecka, så den får jag ta emmelanåt under helgen.
Efter jobbet så hämtade Janne och gänget mig för en tur i skogen mot Paradiset, idag gick vi inte hela vägen runt udden som vi brukar, för det blåste snålt och C behövde hjälp med sin eng när han kom från skolan och jag behövde landa lite innan.
Hemmet fick också sig en genomgång idag. Bäst så innan dammråttorna anfaller när man öppnar dörren. 
Kram
En kall kort promenad.
Morgonens hundpromenad blev kort för det var -8 och hundarna får ont i fötterna, blir som kramp till slut.
Men lite fina bilder kommer här i alla fall.
Det är bilder över ett vintrigt Paradis.
Kram
En riktigt god jul till alla.
Det är då med blandade känslor det idag skall vara den dag som man kallar julafton. Det beror då på att jag hade min egen julafton i fredags men fick tyvärr ingen större tid att fira det då, av olika anledningar. Men jag eldade lite till förmån för ljuset i alla fall men skulle ha viljat göra lite till för det kommande året men men inget att elda upp sig över utan bara att gå vidare.
De blandade känslorna beror även på barns olika reaktioner när de får presenter. De som är så tacksamma så att de inte riktgit vet hur de skall hantera situationen och de som egentligen inte bryr sig alls om det och som inte ens kan säga varken Tack eller hej. Men det är ju inte barnens fel, för de vet ju inget annat utan det är någon annan stans det brister. Nog om det, men sånt stör mig lite fast jag försöker att välja bort det och tänka att de som egentligen inte bryr sig kan få något mindre hädan efter och de som verkigen vill ha och önskar sig något kan få något mera.
Idag händer det inte så mycket mer än att Jannes bror blir hämtad i Visby för att umgås med oss under julafton och så kommer min pappa hit på em för att äta lite gott med oss. Sen är det som vanligt de vanliga sakerna som skall ske med gängets promenader.
Nu vill jag önska alla där ute i verkligheten en riktigt God Jul och ta vara på varandra.
Kram
Bilder från dagens promenad.
Mycket har hänt sen sist men jag väljer att delge er en del fina bilder från Norstra Aurar idag när vi var på promenad där ute med gänget.
Ta vara på varandra där ute i verkligheten.
Kram
Bitar.
Att det alltid skall gå flera veckor innan insipirationen infinner sig och som vanligt har det hänt en hel del. Vi har klarat av 5 magsjuka hundar, hundträningar och kurser mm. Rallylydanskursen har kommit till hälften och deltagarna är bara så duktiga.
Och så har jag fått klart för mig några viktiga bitar i mitt liv. Den sista föll på plats i går när jag var på vaktmästarträff vid Klinte Skyttegille. Där var det en föreläsare som hette Ann-Marie Lindahl och som föreläste om "Positivt tänkande" och där fick man verkligen en funderare. Hon var bara så inspirerande med sitt föredrag och jätte rolig att lyssna på.
Vad har då det med mina 2 bitar att göra.
Den första föll på plats under avslekonferensen där det egentligen handlade om tikens omhändertagande av valpar. Men jag tror även att det gäller oss människor också, nämligen. För har inte mamman med sig från början från sin mamma, det att ta hand om sina barn på ett bra sätt, så för hon det vidare till sina barn och så vidare. Det är just det som hänt mig i min relation med mina barn för jag kan inte påstå att jag varit specielt omändertagande, så som många andra mammor varit i min omgivning. Det var en insikt jag kom till där.
Där är väll inte så mycket att göra med det, utan fortsätta att försöka förbättra sig, men det är bra att jag förstår olika saker och hur jag har handlat tidigare i livet.
De andra sakerna som jag kom på igår när Ann-Marie förelästa om kärlek och att det är vårt val vad vi vill tänka. Det var att jag inte kan påminna mig om att mina föräldrar medan jag var liten någonsin talade om för mig att de älskar mig för den jag var, utan det är i mina förhållanden som partnern talat om det för mig och jag har haft svårt att ge det tillbaka. Samt att då förstod också änligen varför jag har så svårt med att visa känslor, tala om för alla hur mycket jag egenligen älskar och tycker om dem. Så här kommer det att krävas mycket träning framöver båda att berätta vad jag känner och att alla betyder mycket för mig och återfall kommer det säker att bli.
Men ingen skugga över mina föräldrar för den skull, de handlade ju bara utifrån det de hade med sig från sin barndom, men insikten är bra att ha för att kunna förändra något.
Under föreläsningen så kom det även över mig att det finns en hel del surdegar som jag har valt att grubbla över under årens lopp, men som jag i och med Ann-Maries ord kommer att försöka att göra något åt. För som hon
sa: det är varje människas val att välja om man vill må dåligt för att en annan människa är taskig, elak eller/och orättvis på något sätt mot en.
Även att försök att leva här och nu är en sak som vi nog stressade nu tids människor skulle försöka att göra lite mera.
Jag önskar verkligen att alla skulle få lyssna på henne för det var bara så träffande och tankvärt.
Vad händer då mera: Idag så åker C med KA3 skytteklubb till fastlandet för att skjuta luftgevär i en tävling och vi andra förbereder oss för helgens träningar både i Fleringe och på Fårö.
Stor kärlek till er alla där ute i verkligeheten och ta vara på varandra i nuet.
Kram
Kanske stenar, snäckor eller frimärken i stället.
Ja då har det lyckats gått ett bra tag igen och som vanligt så har det hänt massor som inte går att berätta allting om, men en del blir det i alla fall.
I förra veckan då det var höstlov här då startade jag en Rallylydnadskurs i Visby med 7 deltagare som kommer att hålla på i 5 veckor och det är bara så kul att det är så många som är intresserade. Men lite smolk i bägaren var att de träningar som var förlagda till Fårösund från Välle Dog Team i Fleringe (lördags träningarna) både ons- och torsdag var dåligt besökta så här blir det till att ta sig en funderar på hur man skall förhålla sig frammåt med det.
Sen i fredagsmorse så drog Janne och jag till fastlandet igen. Först till Sollentuna och få på en ny markis och sen vidare till vår Piia och P-O i Norrtälje. För Piia och jag skulle på sheltiklubbens avelskonferens i Upplands Väsby under helgen.
Det var en väldigt givande konferens med många bra föreläsare. Det var mycket att tänka på innan och mer blev det nu efter det här, så det är kanske bättre att samla stenar, snäckor eller frimärken, fast jag tror inte jag fixar det för det är nog lite för långsamt i tempot för mig.
Men mitt tempo har ändå sänkts en hel del för nu jobbar jag ju bara 2 dgr/v på det ordinarie jobbet och resten består av hundar på längden och tvären.
Jag fick i alla fall en hel del bra tipps och råd även om andra saker som inte direkt har med avel att göra.
En sak är säker att det var väldigt givande och att sheltie klubben har en super duktig avels kommitte som kunde ordna det så kanon bra.
J han fixade risk 2:an med halkörningen i torsdags medan C mest spelade TV spel hela lovet, men han fick vara hos kontaktfamiljen medan Janne och jag var på fastlandet.
Ta nu vara på varandra där ute i verkligheten.
Kram
Nästa åter i verkligheten.
Då var den första längre semestern för året avklarad. Vi for till Sundsvall för att hälsa på Robert och han familj samt så klar åka på hundutställning.
Men först så passerade vi Uppsala och bytte flundror mot gula kantareller hos Zahara. Vi har inte träffats på ca 10 år så det var bara så kul och hon bjöd oss på en sån kanon god kantarell soppa. Vi tog en promenad med gänget i Uppsala och så besökte vi en väldigt rolig lokal. Den var i hennes område där man ordnat med ett rum där alla hyrelgäster kunde ställa ner saker de inte ville ha längre, bara de var hela och rena. Sen fick vem som helst av de andra hyresgästerna hämta saker där, GRATIS. Jag fick med mig några jättfina tyska ölstop, en halsduk och galjar.
Åkte sen där ifrån till Sundsvall och några underbara dagar hos Robert och hans familj. Det märks att man inte är van vid ös i 300 km i timmen som det är med små barn även, om jag och andra tycker att mitt tempo är högt så är det inget mot vad det är när en 3 åring håller igång. För det finns en blå läsk som kan jämnföras vid raket bränsle = fult ös och sen tvärstopp. Men det är bara så kul att träffas och umgås även om det blir tusan så intensivt
På söndagen så var det hundutsällning och det gick kanon kan jag tycka, för min Tant belv 4:e bästa Tant bland tant veteranerna. Hon fick dock bara ett verry good men då det bara var 4 tanter med så belv hon placerad ändå.
Bättre gick det för Stig-Helmer för han placerade sig som 3:e bästa hane i öppenklassen med ett CK, men i konkurensen av alla hanar så bidde det inget mera, men vi är bara så nöjda.
Vi for tidigt från Sundsvall för vi var tvungna att åka förbi Sollentuna och få av markisen som vi kört sönder. Det var ett hörne på en balkong som sköt hela markisen ca 5 cm framåt och all plast gick all värdens väg. En ny skall vi montera när vi skall upp nästa gång.
Efter markis av monteringen så tog färden vidare mot Norrtälje, till Piia och P-O. Där serverades det som vanligt en super god middag och vi fick bekanta oss med Gustav som vi skulle ha med oss till Gotland, för leverans till en familj som hämtat en annan sheltie tidigare, men då vi i alla fall skulle hem så kunde han åka med oss. Vi träffade hans nya husse och matte på Träffpunkten i Visby där vi lämnade av honom.
Har nu jobbat i 2 dagar och nu så börjar jag gå ner i arbetstid vilket gör att jag inte kommer att jobba varje dag utan 2-3 dagar /vecka. Det är rätt skönt men då kommer jag istället att börja lite mera med mina egna kurser av olika slag.
Ta nu vara på varandra där ute i verkligheten för man vet inte hur det blir frammåt.
Kram
Semester!
Då har jag äntligen gott på årets första lite längre semester som varar en hel vecka. Det är bara så skönt och det bäst av allting är att vi skall bege oss norr över eller rättare sagt till Sundsvall och hälsa på barnbarn och deras föräldrar. På vägen upp kommer vi också att passera Uppsala där jag skall byta flundror mot gula kantareller hos en vän som jag inte träffat sen 2003. Det skall bli så kul så och jag ser verkligen fram emot att prata med henne några timmar innan vår färd fotsätter.
Det är klart att man inte kan åka drygt 120 mil utan att gå på hundutstälning så det kommer också att bli en sån och det är som vanligt Tanten och Stig-Helmer som får äran. Bara att vänta och se vad den här domaren vill ha den här dagen.
En annan sak somhände i går och som ajg ahr funderat över är hur en del är funtade. Senariet är att jag är ju på jobbet och det är några somhar aktivitet där. Jag håller på att klippa gräs på stora planen med stora klipparen
(Bilden är tagen på sommaren som ni kanske ser.)
Jag öppnar en stor kör grind som är ca 3 meter bred för att en bil med släp skall in och bredvid den grinden finns en mindre gång grind på ca 1 meter bred som också är öppen.
De avslutar sin aktivitet och går hemmåt, på vägen ut så går man genom den lilla grinden och LÅSER den samtidigt som den stora grinden fortfarande är öppen och jag sitter på planen och klipper som de både måste ha hört och sett. Kan någon förklara för mig hur man tänker då för jag begriper det inte.
På ungdomarnas front så är C bara bäst på att simma crawl på den kursen han går och han är även nu igång och skjuter luftgivär igen, får se hur länge han orkar hålla på med crawl, men det kan ju fortsätta då han äntligen är bäst på något och det behöver han verkligen för sin självkänsla. J han pluggar på med sin teori och får väll höra i kväll om han fick någon styrning på läraren i SV.
Janne han packar och packar och packar husbilen inför färden norrut samtidigt som hanf ar till skogen med gänget så att de skall få rusa av sig lite.
Ta nu vara på varandra där ute i verkligheten.
Kram
En kartong!!!!!
Här rullar då allting på i en rasande fart men egentligen inte, för det känns som att jag ändå är i fas både hemma och på jobbet. Fast hemma kunde det kanske vara lite bättre, men det kommer om så där 2-3 veckor.
På jobbet har jag under en tid haft en sån bra medhjälpare som har städat alla taklampor, tak och väggar i omklädningsrummen, sånt som jag annars har jätte jobbigt med. Jag fick även hjälp att plocka ner näten från 4 mål och köra in dem till kanten, bara så himla skönt. För då har jag inte det när vi kommer från semestern.
På hundfronten så är nu Fårö grupperna igång också. Där skulle det ju vara en grupp, var det tänkt, men det blev 2 för det är svårt att ha valpar och lite större duktigare hundar i samma grupp. Men de gör framsteg som bara den.
Vi har också klippt allting med gräsklippare en gång på vår ny plan. Janne var där idag också och försökte men efter 20mm regn häromdagen så gick det bara inte att klippa utan vi får nog vackert räfsa allting när vi kommer hem.
Vad betyder nu rubriken?
Idag så fick vår gamla katt sluta sina dagar och då tog vi en av C.s kartonger och från början var han väldigt arg på oss för att vi tagit det beslutet trodde vi, men så visade det sig att det egentigen inte beslutet att ta bort katten han var arg på utan att vi tagit den kartongen som hans mopphjälm låg i när han köpte den. Så resonerar ett barn/ungdom med funktions hinder ibland. Vi kunde inte annat än le när vi upptäckte vad problemet var och att han sa att vi var skyldiga honom en kartong.
När jag ändå är inne på problemet så kan jag ju berätta lite om förra helgen när vi hade kriget här och det på grund av att C inte tagit sin medicin på 3 dagar för att han varit på lägerskola och något hade då hänt där som han inte kunnat sätt ord på 
istället håller han ihop tills han kommer hem och då brakar det lös, inte kul alls.
istället håller han ihop tills han kommer hem och då brakar det lös, inte kul alls.J han kämpar på både på gymnasiet och med sitt bilkörkort och han trivs som fisken i vattnet.
Mer är det säker men det får räcka för den här gången. Ta nu vara på varandra där ute i verkligheten för vi vet inte hur länge det varar.
Kram
Då var vi igång. 
Som rubirken menar så är nu alla hundträningar som är som öppethus nu i full gång, dels i Fleringe där det nu kommit en ny grupp som allt startar kl. 8 på morgonen och det är en fortsättnings grupp där deltagarna kan träna vidare på olika moment som de vill eller behöver träna mera på.
Så är nu Fårö öppethus gruppen igång också och det kändes bara så kul i söndags att det var uppskattat. Men det är med den som med Fleringe, att jag inte vet vad eller vilka som kommer och det är ju i sig lite spännande. De var bara å duktiga fast det var stor spridning på kunskaperna i gruppen från lydnads klass 1 hundar till valp. Men alla verkade vara nöjda och glada över arrangemanget, återstår att fundera över om det skall bli 2 grupper eller ej.
Med på Fårö så var J också, och han var bara så duktig i helgen för han körde trimmer både på lördagen och söndagen, så nu skall det bara klippas där och det är ju inte bara så bara, då det inte varit något där på de senaste 25 åren. Janne han gjorde klart grinden så att inga hundar kan springa ut på vägen. Så det är på gång det också. Jag hoppas att vi kan vara där i vår när vi skall köra öppethus på Fårö med.
Den tänkta spår kursen som kommer att vara i november är fulltecknad och det är bara så kul. Det är ju inte meningen att man skall bli proffs på att spåra, men i alla fall få grunderna för att jobba vidare, eller som en aktivitet till sin hund.
J han har nu börjat på sin bilteori och även kört sin första körlektion på körskolan som han tyckte var bra. C han har börjat på en crawl kurs på Idrottscenter och han tyckte det var hur kul som helst, men jobbigt så klart.
Sen var det där med JANTE lagen på Gotland igen och det gör att en stackars hund som kunde ha blivit opererad här på Gotland i lördags fick vänta med operationen till igår och idag på fastlandet. Bara för att man inte vill/kan sammarbeta utan att titta snett på varandra. Att det skall vara så himla svårt att sammarbeta här ute på vår ö, jag begriper det inte. Och definitift inte varför man måste hålla på så här i stället för att hjälpas åt så att allting alltid blir till det bästa. Men jag har väll någon egen uppfattning om att sammarbete lönar sig i stället för att baktala, snack skit och streta emot.men det är klart att det sitter väll i generna här ute på något vis.
Nog om detta för den här gången.
I morgon drar C på lägerskola några dagar och vi tar husbilen och åker ut i ingenstans eller rättare sagt till vårt älskade Norra Gattet, ni har säker hört ordet förut.
Ta nu vara på värden där ute och varandra.
Kram
Tanke ställare!!!!
Det är vad jag fick mig till livs idag under fm när jag pratade i telefon med en tidigare kurs deltagare. Hon hade blivit sjuk för ca 3 månader sen och nu fått börja lära sig sånna enkla saker som man tar för givet att kunna när man kommer upp i åren som att skriva, gå mm. Så att säga hela livet hade ställts på ända. Men som hon utttryckte det att med envishet kommer man långt och det kan jag bara hålla med om, hon har en väldigt lång bit kvar och jag hoppas av hela mitt hjärta att hon kommer att lyckas.
När det kommer fram sånna här saker då börjar min hjärna igen att fundera över det liv som man själv för och om det är så hälsosamt som man kan önska sig med tanke på alla sjukdomar som finns på båda sidorna i mitt träd. Och skulle man tänka avelsmässigt om jag varit ett djur av något slag i människans våld, då hade i alla fall inte jag varit något bra exemplar att avla på, just med tanke på alla de ärftliga sjukdomar som finns med. Men som tur är brukar mina funderingar sällan reslutera i annat än funderingar och tankar, ibland så händer det att saker måste ändras så att livet ändå kan rulla vidare.
En annan sak som jag också funderade över idag var för endel ungar/ungdomar måste ha sönder allting. Kom upp till flyget och skulle klippa där , då var en papperkorg i plåt totalt sönder demolerad och det verkade som någon eller några använt ett av 7 manna mål näten till att gå armgång i. Vad är meningen kan man undra.
Annat som hänt är att J idag har kört sin första körlektion vid körskolan och jag vet inte riktigt hur det gick men jag tror att det funkade rätt okej i alla fall. För det är ju så att de lär ut på ett sätt på körksolan och det kan inte jag eller Janne.
I helgen var vi till Fårö och började röja på marken där, J han kom nästan över hälften med trimmern och jag fick klippa en bit med gräsklipparen, tungt är det, men bra kommer det att bli. Janne han fixade med grind och att resa upp den gamla lammtunen som låg nere. Under helgen som gick var C med Nisse på lördagen och hemma på söndag när vi var på Fårö för han var på ett hiskeligt humör och då är det bättre att han är hemma än att vara med och ställa till förtret.
De andra dagarna i veckan har varit som vanligt med jobb, skola och hundar.
Ta nu var apå varandra där ute i verkligheten innan det är försent.
Kram
4
Dagar är vad det gått igen sen det hände något kul här. Det är klart att livet rullar på som vanligt med jobb, jobb och mera jobb, men snart, om ca 1 månad så går jag ner i tid igen och det skall bli så skönt.
C och jag var på barnmottagningen härom dagen och det skulle bara vara ett vanligt läkarbesök, men när vi var färdiga så hade det lämnats mera prov och andra provtagningar, mest för att kolla att allting var ok. Men vi måste dock ta hans blodtryck 2 gånger till inom en månad och det beror på den medcinen han äter. Men enligt sjuksköterksan på BUP, så var det helt normalt att trycket var som hans under sånna omständigheter. Men det är bäst att kolla igen.
En kul sak som hänt är att C kommit under fund med att TV:n är av ondo, för han har berordrat bort sin TV från rummet. För han har kommit på att han försover sig till skolan och att han har svårt att stänga av på kvällen. Så nu är den borta från hans rum och vi får se om det blir något bättre. Men man slutar aldrig att förundras.
Det har även varit en hund med ägare på privatträning och de är bara så duktiga. Jag gillar verkligen att se att de människor och hundar jag jobbar med gör framsteg. Kul värre.
Vi har också hunnit med ett föräldramöte i gymnasiet och det är då vitt skilt från grundskolans möten, fattar inte att det måste vara sån skilnad men så är det i alla fall.
Våra egna jyckar har fått sina promender i skog och mark och de gillar verkligen att springa och leka. I kväll var vi till "Paradiset" eller Hau Grönu som det egentligen heter.
Den här bilden är i och för sig tagen i somras, men det är fortfarande lika vackert, lugn och skönt där. Det är så vacker så att det nästan gör ont i en. Vi går ofta ut dit och bara vandrar runt och hundarna gillar också stället.
I morgon så kommer J hem igen och när vi hämtar honom så skall vi gratt vår kontaktfamiljs mamma som fyller 60 år på söndag. Och hon och jag har känt varandra sen slutet på 70-talet (oj vad gammal jag blev med en gång) inte klokt vad tiden går.
Ta nu vara på varandra där ute i verkligehten.
Kram
Igång, igång, igång.
Då har ytterligare en halv vecka gått och den har mest bestått i jobb och hundträningar av olika slag.
I torsdags så var det en familj med en liten terrier som behövde ha lite privat träning och då passade det bra att jag äntligen fått en liten plätt i anslutning till vårat hus att träna på. Vi tränade på hundmöten, att gå fint i kopplet och set stora som var inkallning. De var så duktiga med sin hund och kommer att lyckas med sitt mål det är jag helt övertygad om.
I går så startade träningsgrupperna Välle Dog Team i Fleringe, med många duktiga förare både gamla och nya. Det är kul att se nya ansikten, men nu när vi hållit på ett tag så börjar jag fundera på om det inte skall in en ytterligare grupp, typ fortsättnings grupp där man kan träna specifika moment eller sånt som man har problem med. Vi måste ju utvecklas för annars så stannar värden.
Det som står på dagens schema är att Janne och jag skall ut på Fårö för att kolla vilken markplätt som vi skall röja till nästa års hundträning. Jag har fått tillgång till 2 mark bitar men vet inte riktigt vilken jag skall välja, den ena verkade bäst när vi tittade första gången men som vanligt så är jag velig så jag behöver ut och gå på dem för att kolla vilken som är bäst.
Det var lite om vad som hänt sen sist ta nu vara på varandra där ute i verkligheten.
Kram
Allt började med en liten hund.
Hallå där ute igen. Det var ju ett bra tag sen jag skrev här sist och det är som vanligt när min största arbets tid börjar då räcker liksom inte tiden till men jag kommer inte att försöka att skriva vad som varit under de månaderna utan berätta lite vad som hänt de senaste dagarna.
Som rubriken låter så började allting med en liten hund för ca 7,5 år sen
Här är han drygt 1 år gammal och det är så klart Tobbe vi pratar om.
Jag och Janne träffades utanför Handelsbanken tidigt en lördag morgon i slutet av mars när han rastade sin lilla valp och jag min blandras Lakris och på den vägen är det för i fredags den 31 augusti i regn och 12 m/s i vinden ute i Norra Gattet precis vid den här rauken (men vädret var ju inte riktigt som på bilden då)
vigdes vi av prästen Agnetha Söderdahl och med var våra vänner sen lika lång tid Pelle och Inger Bottner som flyttade till Gotland för godis i fjol. Och det blev så perfekt och fint som vi ville att det skulle vara. Vi 4 avslutade med att åka till Friggards på Fårö och inta en delikat lunch. Det blev en toppen dag helt igenom.
Dagen efter blev det åter tid för vigsel men då var det en av mina söner som vigdes i Polhemsgården i Tingstäde och även deras dag var perfekt ordnad och de var så fina. Efter var det en super fest med god mat och trevligt umgänge. De hade verkligen lyckats rakt igen om att få till en perfekt fest. Det enda som var grus i bägaren var att C blev sjuk och fick vara hemma så vi avslöt kvällen tidigt för att åka hem till honom istället vilket var jätte tråkigt. För vi hade gärna varit kvar ett tag till, men sånnt är livet och att man blir sjuk kan man ju inte hjälpa.
För övrigt så rullar livet på J har börjat gymnasiet så han bor inte hemma i veckorna utan hyr ett rum i Tingstäde för att slippa de långa resorna.
Tanten har fyllt 13 år och är still going strong.
Jag skall försöka att komma åt att skriva lite mera här framöver då livet nu börjar lugna ner sig lite igen.
Må gott där ute och ta hand om varandra.
Kram
Hur kan man slå knut på det här viset.
Hur kan man slå knut på det här viset.
Oj oj oj
Det är det minsta man kan säga för tiden den bara kutar på så att man kan bli mer eller mindre yr i mössan. En del händer så klart men inte är det mycket för livet består just nu av att äta, sova och jobba. Men det är klart att gänget får ju sin beskärda del de också.
Hundträningarna rullar på och vi har nu kommit halv vägs med de stora grupperna och har haft två gånger med rallylydnad och även den gruppen är full. Det har också varit ett inofficielt lydnads prov som det var 7 deltagare till och vår domare Birgitta såg att det hänt en del sen i augusti, kul kul.
Man kan ju fråga sig var alla människor kommer ifrån. Fast det är ju kul som bara den i alla fall.
C han kommer troligen att få sommarjobb via kommunen och det är kanon för han har jobbigt att få något, men det ser ut att lösa sig till det bästa. Han träffar värdens bästa Nisse varje vecka och de har ett schema att gå efter vad de skall göra varje vecka. Han tar sig till och från Visby själv med buss, så det verkar funka bra så här långt i alla fall.
J han stretar på som vanligt och han har bra medelbetyg, så här långt i alla fall och där kommer det nog att bestå.
Janne han ser fram emmot att komma ut på övning den kommande helgen och J skall då vara i Tingstäde medan jag och C skall på Italiensk afton på restaurang Utsikten här i Fårösund tillsammans med min syster och hennse familj, moffa och familjen Bottner. Skall bli så kul så.
Våren har nu också börjat komma till oss för på jobbet har jag allt klippt gräset 2 gånger, men det verkar bara vara jag som klipper så något fel är det som är trasigt.
Något kul
som hänt är att vi har kommit halva vägen på vårat kennelnamn Bunge-Sheltis. Det kommer i hund sports maj nummer och har ingen någon invändning så kan vi börja använda det. Hoppas Hoppas, och det är klart att vi ser fram emot att få träffa lilla Luna i början på juni för båtresan är betald och klar det är bara hundarna som skall anmälas till utställningen som är där.
som hänt är att vi har kommit halva vägen på vårat kennelnamn Bunge-Sheltis. Det kommer i hund sports maj nummer och har ingen någon invändning så kan vi börja använda det. Hoppas Hoppas, och det är klart att vi ser fram emot att få träffa lilla Luna i början på juni för båtresan är betald och klar det är bara hundarna som skall anmälas till utställningen som är där.Det var inte mycket till sammanfattning av nästan en hel månad men det får i alla fall bli så.
Ta vara på varandra där ute i våren.
Kram Åsa
Glad påsk
Glad påsk
En pinne i skit!!!!!!
Så är det idag för jag har nu under ca 2 veckor haft en molande värk i kroppen som jag till och från har men så idag så satte det sig i ryggen och inte om då så måste man böja sig, fixa och dona med det mesta. Men jag får hoppas att det släpper snart på något vis, brukar göra det ananrs i alla fall.
Kram Åsa
Mycket har också hunnit hända sen jag var här sist och det största är ju så klart att jag nu har blivit farmor igen till en liten Luna som föddes den 23 mars. STORT GRATTIS TILL CAMILLA, EMIL OCH STORA SYSTER LINNEA. 
Och jag har sett henne på bild för hon bor i Norrköping så vi träffar inte henne förrän i början på juni då vi planerar att åka över.
Och jag har sett henne på bild för hon bor i Norrköping så vi träffar inte henne förrän i början på juni då vi planerar att åka över.På hundfronten så rullar det på. Hund träningarna har nu gått en månad och det kommer hela tiden någon ny i genomsnitt varannan gång och det är så klart jätte kul att de vill vara vid oss och träna. Våra egna de får lite vardagsträning under promenaderna och inte blir det så mycket mera, men om 2 veckor börjar rallylydnaden och då kommer de att få jobba lite mera för jag tänker använda grabbarna grus till att visa och demonstrera med, hur det nu skall gå till, de som inte kan något. Men det löser sig nog då. Vi fösöker också att minst en gång om dagen komma ut i skogen så att de kan få rasa av sig.
J han är bara så superduktig för sen i september förra året så har han lyckats tappa ca 20 kg genom ändrade kostvanor och med sin ledsagare som peppar honom att träna på gym, gympa, simma och ut och springa. Jag är en sån stolt mamma.
C han är då duktig på sitt vis men han har sina bekymmer som vi jobbar vidare på, inget som jag vill skriva om här.
Idag så var det dax för mig att gå upp i tid på jobbet, för från april till slutet på september början på oktober så skall jag jobba heltid = varje dag 8 timmar eller 40 timmar i veckan och sen får jag se hur långt min årsarbetstid räcker.
I vardagen så händer det inte så mycket annars, så det blev inte mycket av det här inlägget utan mer en liten sak så att ni alla vet att vi fortfarande finns till. Ta vara på varandra där ute i verkligheten.
Kram ÅsaFörsta frukosten ute på altanen. Skönt
Första frukosten ute på altanen. Skönt
2 veckor igen!
Då har det gått en massa dagar igen som inget blivit skrivet och nu så börjar sötebrödsdagarna med korta arbetsveckor gå mot sitt slut, för nästa vecka börjar jag mjuk uppstart med 3 dagars vecka istället för 2. Men det är bara i 2 veckor sen blir det heltid i 6 månader om jag inte lyckas hitta ett nytt jobb någonstans för då lär det bli heltid hela tiden.
Först får jag väll ge svaret på bilden som jag la ut på FB:
Först får jag väll ge svaret på bilden som jag la ut på FB:
Det tog vi idag när vi var ute på Norstra Aurar och om man då tänker på att det för inte så länge sen inte gick att gå nerför utan man fick gå uppe på kanten för det var vatten som slog upp. Märklig är naturen i alla fall.
Humöret har varit både upp och ner under senaste tiden men det är väll som det skall kan jag tro. Som tur är så har äntligen våren börjat komma och vi har njutit av altanen i flera omgångar. Det är bara så ljuvligt där ute och bättre kommer det att bli.
På hundfronten så har nu alla hundträningar utom Rallylydnaden startat och det är bar hur kul som helst med alla duktiga hundra och förare. Och framför allt se på alla framsteg som de gör med sina fyrbenta vänner.
Och vi ahr hunnit med många långa sköna promenader både i Norra Gattet, Oinare skogen och Bungenäs.
Det enda smolket som varit under de här senaste veckorna är att Tobbe blev påhoppad och lite biten av en stor schäfer för ungefär 2 veckor sedan men han har nu återhämtat sig både psykiskt och fysiskt. som tur är.
Måste bara ladda upp några flera bilder från dagens promenad.
Humöret har varit både upp och ner under senaste tiden men det är väll som det skall kan jag tro. Som tur är så har äntligen våren börjat komma och vi har njutit av altanen i flera omgångar. Det är bara så ljuvligt där ute och bättre kommer det att bli.
På hundfronten så har nu alla hundträningar utom Rallylydnaden startat och det är bar hur kul som helst med alla duktiga hundra och förare. Och framför allt se på alla framsteg som de gör med sina fyrbenta vänner.
Och vi ahr hunnit med många långa sköna promenader både i Norra Gattet, Oinare skogen och Bungenäs.
Det enda smolket som varit under de här senaste veckorna är att Tobbe blev påhoppad och lite biten av en stor schäfer för ungefär 2 veckor sedan men han har nu återhämtat sig både psykiskt och fysiskt. som tur är.
Måste bara ladda upp några flera bilder från dagens promenad.
Här var det också vatten sist vi var här
För då såg det ut så här
Och så klart våra vovisar gillade också dagens promenad där ute.
Det var det hela för den här gången. Ta vara på varandra där ute i verkligheten.
Kram Åsa
För då såg det ut så här
Och så klart våra vovisar gillade också dagens promenad där ute.
Det var det hela för den här gången. Ta vara på varandra där ute i verkligheten.
Kram Åsa
